Matte, jag är upprörd!

Nu har vi bott hos Lotta nästan en hel månad! Vad sysslar du med egentligen? Får vi bara komma hem så hjälper vi dig att renovera! Vi är säkert suveräna på att måla, se till så du mäter rätt när du lägger golv och välta ut spiken när du sätter upp lister. Vi kommer inte att vara ivägen ALLS!

Lotta är i och för sig väldigt snäll, men strängare än du. Vi får inte vara uppe på diskbänken t ex, men det struntar farsan i. Han kollar så att Lotta ser honom, hoppar upp och väntar på att hon ska komma tillräckligt nära och så skuttar han ner igen. När Lotta har gått och satt sig ner igen så hoppar han upp, igen... så kan de hålla på länge. Han är en retsticka!

Nu har Lotta skrivit en lista på grejer som du ska köpa till henne. 2 blomkrukor, 1 krukväxt, 1 hushållspappersrulle (Hihi, den var kul att mörda), snygg teburk med innehåll och lite annat smått och gott. Vi har försökt tala om för henne att det är världsliga saker och att man inte behöver så mycket, vi katter är goda föredömen, men hon lyssnar inte!

Sen ringde hon dig hörde jag och ville ha ett köksbord och ett par stolar för att hon varit så snäll och tagit hand om oss så länge. Två saker bara matte: vi har INTE gjort sönder något köksbord och stolar, hon har faktiskt inga köksmöbler än! Och så är det inte hon som har tagit hand om oss, det är vi som har tagit hand om henne! Så det så!

Jag skickar med ett idolfoto på mig taget av Iris matte Julia. Du säger att du älskar den bilden för jag sitter lugnt och stilla i farbror Alexeys händer och det ser ut som att vi ler mot varandra för jag vänder min bästa sida till, den med en mörk fläck i mungipan som gör att jag ser glad ut. Men jag tycker resultatet är bra, speciellt efter att du Photoshoppat bort dig själv för du är sannerligen ingen CHAMPINJON och får du se en bild på mig kanske du jobbar på fortare för att du längtar efter mig! Spika dig inte i tummen bara!

Din Pixie

(Farsan och Lilla Äcklet hälsar)

Jag har blivit champinjon!

Matte och jag var på utställning i Mölndal igår. Det är väl inte så vansinnigt kul, brukar sova bort de dagarna omväxlande med att svära åt alla löjliga katter (kan ni tänka er, en del av dem har till och med en massa päls!), men i alla fall... En farbror som matte sa hette Alexey klämde och kände på mig, sa en massa obegripligt till matte och plötsligt blev matte alldeles jätteglad och pussade och kramade mig massor. Blä! Sånt trams! Sen sa hon att jag blivit champinjon. En svamp? Såna har jag nosat på, för jag är väldigt matlagningsintresserad och brukar hålla koll på att matte gör rätt, men svampar? Äckligt! Det skulle jag spotta ut! Men eftersom matte blev så glad så var det väl nåt bra då? Men vet ni vad, batterierna i mattes kamera var slut. Slut! Mitt stora ögonblick är inte förevigat! Jag kan inte visa er det!

Sen fick jag i alla fall gå in i buren och sova vidare tills matte plockade ut mig igen. Då skulle samma farbror titta på mig och tre fula, brittiska korthårstjejer. Fast han tyckte att en av dem var snyggare än jag... helt obegripligt! Sedan fick jag sova vidare, fast matte hängde upp en kolossal rosett på min bur så jag fick vara ännu mer ifred. Bra! Sedan fick jag åka tillbaka till Göteborg och mattes yngsta unge Lotta, där farsan, Lilla Äcklet och jag bor när husse och matte håller på och snygga upp vårt hus.

Lotta var inte glad på oss häromsistens. Hör här: hon har alldeles nyss flyttat in i sin allra första egna lägenhet och kände inte riktigt till alla skrymslen och vrår. I en garderob upptäckte en av oss (jag skvallrar inte, men hans namn börjar på K, det är han som är modigast av oss) att en lucka var öppen. Där innanför var det alldeles svart och trevligt och vi utforskade utrymmet ordentligt. När vi kom ut igen kände jag först inte igen farsan och Lilla Äcklet. De var nämligen alldeles kolsvarta! Sen kom det en förfärlig massa oljud från Lotta och hon jagade oss genom hela lägenheten. Vi blev instängda i badrummet allihop och blev badade. Inget kul alls! Sedan torkade Lotta bort svarta tassavtryck från väggar och golv...

Dagen efter kom matte och hälsade på oss, och hon bleknade. Jag skojar inte! Hon muttrade nåt om utställningar och vilken färg skulle hon registrera om mig till, för min var nog okänd i utställningsvärlden... då tittade jag närmare på farsan och Lilla Äcklet, och det var nog så att allt sot (det var en sotningslucka som var öppen, fick vi veta sen) inte hade gått bort i tvätten...

Men vi katter är ju duktiga på att tvätta oss, så vi fick nog bort det mesta själva, och dagen före utställningen badade Lotta mig igen. På kvällen kom matte och klippte klorna på oss allihop och sen sov hon över hos Lotta. Vi bor ju egentligen på landet, men hon ville ha nära till utställningen. På morgonen var hon alldeles lycklig, för vi sov hos henne alla tre. Våran matte har så god smak! Hon tycker att vi är helt underbara, och jag kan bara hålla med henne. Möjligen med undantag för Lilla Äcklet!

Hoppas bara att vi får flytta hem snart, så matte kan vara lycklig alla mornar! Och så krävdes det både listighet och styrka för att komma underfund med hur Lottas dator funkar. Tur att jag är både listig och stark!

Nu hör jag att Lotta kommer tillbaka, hon har varit ute en sväng, så jag måste sluta.

Kram från Pixie (leg. champinjon)