Hej!
Mattar är opålitliga! Där låg jag hemma i all fridens ro när Matte stoppade in mig i en bur och Lilla Äcklet i en annan och åkte iväg med oss. När vi kom fram kände jag igen lukten, ett djursjukhus! Jag fick en otäck spruta och somnade. Sedan vaknade jag med en tratt om huvudet och ett stort sår på magen. Lilla Äcklet hade minsann inte behövt sova, utan hon hade bara behövt ta blodprov! Matte, orättvist!
Fast Matte har berättat efteråt att jag ska se det som att jag inte får min kropp exploaterad mer utan Matte har mig bara för att hon älskar mig så mycket. Jag får nog fundera över det där en stund. Har mig??? Vem har vem tror hon??? Men det här med att hon älskar mig så mycket lät ju bra.
Fröautomaten för den flygande maten har kommit upp, och vi sitter allihop och tittar på alla godsakerna... fast när det kom ett brunt djur med yvig svans blev till och med farsan lite fundersam. Eftersom det är han som är flygande matexpert i huset frågade vi vad det var för nåt, men han bara harklade sig och muttrade något om borstsvansad brunkvittrare eller så. Jag tyckte han lät osäker. Bilden på farsan är när han studerar den flygande maten som bäst och viftar på svansen så fort att den inte syns en gång...
Varje morgon kommer farsan ut en stund i sin sele, den gamla var för klen och han kunde rymma, och han påstår att den nya selen är gjord för pitbullterriers. Matte har viskat i örat på oss andra att visst är den gjord för hundar, men att hon absolut har för sig att det stod dvärgspets på etiketten... men det berättar vi inte för honom, för han är så modig och försvarar vårt hem så bra. Den dumma Stickan har ju inte visat sig i närheten sedan farsan klådde upp honom! Se bara vad han är beredd att lära alla som kommer i närheten en ordentlig läxa! Och titta noga på hans rakade hår! Han säger att Matte brukar raka honom på nätterna när vi andra sover för att han ska se så tuff ut och att Matte letar efter ett svart nithalsband till honom. Jag tror det skulle passa honom!
Nu är jag lite sömnig så jag går och tar mig en catnap. Hej så länge!
Pixie
tisdag 2 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men hej Pixie-dixie! Å vad länge sen det var ditt tassavtryck syntes. Fast nu såg jag ju att du minsann loggade in för bara några veckor sen oxå... Själv har jag varit väldigt upptagen. Min matte tog mig oxå till ett sånt där hemskt sjukhus. Jag hade fått för mig att man åkte dit för att bli frisk, men jag blev sjuk istället! Det har faktiskt varit ganska förfärligt, men en bra sak i det hela är att jag tror att hela världen har haft sitt fokus på mig, matte har i alla fall mumlat tårögt om support här och stöd där - alltifrån familj och vänner till hennes lärare och kattforum och ja, du hör... Dessutom har jag bara blivit serverad det godaste av det goda den senaste veckan. Det är bara att jama så kommer matte med kokt fisk, kyckling eller skräpmat, känns skönt att hon äntligen lärt sig hur det ska vara!
Jag mår inte bra än, så nu måste jag vila vidare, men härligt att ni mår fint där borta! (matte har skrivit min historia på sin blogg, ifall du vill veta mer, men det är på människospråk). Nosgnugg/din vän Iris
Nej men usch vad otäckt! Stackars du! Då har jag nog haft tur ändå, men Matte har minsann inte kommit med godsaker på sängen här inte! Trots att jag kommit med små antydningar om lämpligheten av det! Jag menar, en operation är en stor och farlig sak, och då kan man behöva all tröst i världen. Men skönt att du är på bättringsvägen, det är huvudsaken! Många nosgnugg på dig oxå, kära cybersyster! Pixie
Skicka en kommentar